Admin









Att tänka på...

För fastighetsägare och bostadsrättsföreningar

Vad är trygghet?

Enligt ordboken är ”trygg” detsamma som att vara fri från oroande eller hotande inslag. Begreppet trygghet kan dock ta sig många uttryck i praktiken. Att veta att man har en brandvarnare eller ett
ordentligt sjutillhållarlås på sin säkerhetsdörr kan inge trygghet.

Men det är en definition som bygger på teknik. En ensidig fokusering på teknik för att skapa mer trygghet kan paradoxalt nog leda till ökad otrygghet. Om man behöver stängsel, larm och lås för att kunna känna sig trygg – vad säger det egentligen om tillvaron?

En bredare och mer känslobetonad definition säger att trygga hyresgäster/bostadsrättsinnehavare känner sig tillfreds med sitt boende och i sina lokaler. Att känna sina grannar åtminstone någorlunda, att våga gå ut på kvällen, att vara stolt över sitt kvarter och gärna bjuda in sina vänner och kunder, det är också att vara trygg. Detta känns som en mycket trevligare definition men risken med en sådan definition är att alla frågor i så fall kan bli trygghetsfrågor.

Den 1 januari 2004 infördes en ny lag; Lagen om skydd mot olyckor. Den nya lagstiftningen ersätter den gamla Räddningstjänstlagstiftningen. För den enskilde fastighetsägaren eller verksamheten innebär den nya lagen en hel del nya krav. En viktig innebörd av den nya lagen är att vi alla ska ta ett större ansvar för det skadeförebyggande arbete.

Här kommer råd och tips för er fastighetsägare och bostadsrätts- föreningar för att förenkla lite i det proaktiva arbetet.

Förebygga vattenskada:

  • Ta för vana att göra regelbundna kontroller av ledningar och andra installationer för vatten och avlopp. Det behöver inte ta många minuter, men ett konstant droppande orsakar på sikt omfattande vattenskador eftersom vatten och fukt sprider sig lätt.
  • Den vanligaste orsaken till att rören läcker är rost och otäta rörskarvar. En enkel åtgärd är utanpåliggande rör som gör att läckaget kan upptäckas tidigt.
  • Montera rörgenomföringar på ett korrekt sätt och undvik dem i golv.
  • Placera rör frostfritt och så de lätt kan inspekteras.
  • Köp typgodkända disk- och tvättmaskiner och installera dem rätt.
  • Se till att varmvattenberedare är placerade i utrymme med golvbrunn.
  • Kontrollera anoden i emaljerad varmvattenberedare minst vart femte år.
  • Öppet expansionskärl skall inte vara av stålplåt.
  • Avstängning för vatten skall vara åtkomlig.
  • Anlita alltid behörig entreprenör.
  • Använd typ- och branschgodkända produkter.
  • Följ alla monteringsanvisningar.
  • Se även avsnittet om vattensystemet i denna handbok.

Förebygga brand:

  • Dörrar till soprum och pannrum skall hållas stängda.
  • Se till att dörrarna till källare och vind är låsta och att branddörrar har fungerande dörrstängare och att detta är tydligt skyltat med Branddörr skall hållas stängd.
  • Minst var fjärde brand är anlagd. Se därför regelbundet till så att portlås fungerar, så att obehöriga inte tar sig in i fastigheten.
  • Se till att trapphus och entréer hålls fria från tidningar och annat brännbart. Se också till att trapphus och gångar hålls fria från lösa föremål, som kan försvåra framkomligheten vid brand, t.ex. cyklar och barnvagnar.
  • Luckor till sopnedkast i trapphus ska vara hela och hållas stängda.
  • Vinds- och källarröjningar genomförs regelbundet.
  • Husets elinstallationer är i fullgott skick.
  • Containrar är ofta upphov till anlagda bränder. Använd container med låsbara luckor och lock.
  • Se till att räddningsvägar är väl utmärkta och att hinder inte förekommer. Räddningsvägarna skall alltid vara snöröjda under vinterhalvåret.

Förebygga ansvarsskador:

  • Se efter fastigheten och tänk på att skadorna ser olika ut för olika årstider.
  • En vanlig skada vintertid är fallande is och snö från fastighetens tak. Se till att hålla taken is- och snöfria. Se även handbokens avsnittet Säkert tak.
  • Sommartid lönar det sig att se till att paraboler och andra eventuella föremål på byggnaden sitter fast ordentligt.
  • Kontrollera hissar och lyftanordningar.
  • Kontrollera motordrivna portar, dörrar, grindar och galler samt soptransportörer.
  • Kontrollera pannanläggningar.
  • Kontrollera brunnar och liknande anläggningar.
  • Kontrollera eventuella lekplatser.
  • Kontrollera så att det inte förvaras otillåtna mängder kemiska produkter och brandfarliga varor.
  • Utför årlig riskbesiktning av de allmänna utrymmena.
  • Vid entreprenader anlita entreprenör med behörighet och upprätta allmänna bestämmelser.

Förebygga inbrottsskador:

Effektiva inbrottsskydd i fastigheter och lägenheter minskar risken för stölder och skadegörelse:

  • Entréportar med kodlås.
  • Övriga ytterdörrar skall hållas låsta och ha tillräckligt kraftiga stängningsanordningar för att garantera att dörren går i lås när den stänger.
  • Lägenhetsdörrar med godkända låsenheter med slutbleck och säkring av dörrens gångjärnssida. Se handbokens avsnitt Inbrottsskydd.
  • Lägenheter på markplanet behöver godkända låsenheter för öppningsbara fönster, balkong- och terrassdörrar.
  • Tvättstugor, förråd och andra lokaler på markplanet bör förses med galler som är hantverks mässigt monterade.

Förebygga nyckelstöld:

Fastighetens nycklar är viktiga, se till att rutiner för nyckelhantering finns. Ordning och reda skapar trivsel och förebygger skada. Stöldskyddsföreningen har information om lås och larm m.m. www.stoldskydd.se.

Förebygga maskinskador:

Se till att ha serviceavtal med relevanta leverantörer för att sköta underhållet på maskinerna på bästa sätt. Förebygg is och snö på tak och kontrollera:

  • Ytskiktets kondition och täthet.
  • Spärrar och lås kring taköppningar.
  • Plåtbeklädnad kring skorstenar.
  • Im- och rökkanalernas mynningar.
  • I övrigt se avsnittet Säkert tak i denna handbok.

Förebygga ohälsosamma förhållanden:

  • Se till att ha ett tillfredsställande klimat, bullerskydd, ventilation, värme, vatten samt utrustning för personlig hygien.
  • Ha regelbunden funktionskontroll av ventilation.
  • Håll byggnaden fri från ohyra och skadedjur.
  • Förhindra spridning av bekämpningsmedel.
  • Hantera avfall korrekt.
  • Anmäl asbest.

Förebygga klotter:

  • Klotterskydd är en effektiv metod att i förebyggande syfte skydda väggar, fasader, hissar och andra platser som är utsatta för klottrarnas verksamhet. Klotterskyddet stryks eller sprutas på den rena ytan och hindrar att färg, smuts och föroreningar tränger in. Det släpper igenom fukt så att underlaget kan andas. Klotter på en skyddad yta saneras enkelt med vanligt varmt vatten under lågt tryck.
  • Det lönar sig att snabbt ta bort ”konstverken”.
  • Anlita alltid erfarna och kunniga saneringsfirmor med goda referenser.
  • Företagen bör ha löpande kontakt med Kemikalieinspektionen (www.kemikalieinspektionen.se) för att vara uppdaterade om vilka lagar och förordningar som gäller, och med Kemikontoret (www.chemind.se) för att få den information som behövs om olika föreskrifter och klassificeringar av kemiska produkter.
  • Brottsförebyggande Rådet har gett ut Idéskrift Nr 13 ”Klotterförebyggande åtgärder” om lokalt brottsförebyggande arbete. www.bra.se.
  • Klotter leder ofta till grövre brottslighet.

Förebygga ohyra:

Det är fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen som ansvarar för att hålla fastigheterna fria från skadedjur. Hjälp och expertis kan hämtas via försäkringen. Mycket kan vinnas genom att man håller ögonen öppna och upptäcker problemen innan de hinner växa till sig.

  • Skadedjuren ställer till obehag och kostnader. De förorenar med lukt och avföring som också kan sprida sjukdom. Lär dig att känna igen de vanligaste genom att studera Anticimex ABC om skadedjur.
  • Se till att råttor och möss inte kommer in och ger sig på byggnader, isoleringar och elkablar som i sin tur kan orsaka driftstörningar och bränder.
    - Råttan kan bli 25 cm lång svansen oräknad. Trots sin storlek kan den ta sig in genom ett 20 mm stort hål. En mus tar sig igenom ett hål som bara är 6-7 mm. Hindra råttor och möss att ta sig in genom att täta springor, montera dörrlister där de saknas, insektsnät och andra förebyggande åtgärder.
  • Kackerlackan har kommit för att stanna. Till Sverige kom de på 1700-talet med segelfartygens laster och i dag kommer de regelbundet in i landet med importerade varor. De har en otrolig förmåga att föröka sig och sprider sig lätt i en fastighet via rör och elledningar.
    - Kackerlackor är en stor hälsorisk då de sprider bakterier och virus som kan leda till salmonella, sjukhussjuka och gulsot mm.
  • Husbocken och ett antal likasinnade angriper virke och kan underminera bärande träkonstruktioner om de får hållas ostörda. De kan bekämpas med måttliga åtgärder.
  • Den så kallade Äkta Hussvampen är det värre med. Även om hussvampen inte är ett skadedjur är den en snabbväxande husförstörare när den väl får fäste i en fuktig miljö. Är förhållandena de rätta för svampen kan den växa upp till 6 mm per dygn. Att få bort ett hus svampsangrepp är ett stort, krävande och framför allt dyrbart arbete.
  • Fåglar på fel ställe gör mera skada än nytta. I städerna är fåglar ett dyrbart problem när de smutsar ner med sitt frätande träck, river upp skräp och stör omgivningen. Alla fastigheter bör säkras mot fåglar eftersom de kan täppa igen stuprör, hängrännor, ventiler och skorstenar. Deras frätande träck kan också skada tak och fasader så att de släpper in fukt. En lösning är att hindra fåglarna från att slå sig ner med exempelvis nät, piggar, vajrar eller ellister.

Har du problem med skadedjur och vill ha hjälp?

Kontakta ditt skadedjursbekämpningsbolag när ni behöver hjälp med sanering av olika skadedjur eller om ni har frågor kring skadedjursbekämpning. Kontrollera i ert försäkringsbrev vilket skadedjursbekämpningsföretag som ingår i er försäkring.

 

© Proinova AB 2014 | Design och teknik Publiciteta&Co proinova.se