Admin









Miljösmart

I Sverige svarar bostäderna för närmare 1/3 av innevånarnas klimatpåverkan. Några stora klimatbovar i hemmet är uppvärmning, varmvatten samt el till tvätt, förvaring och tillagning av mat. Genom att minska dina utsläpp kan du få lägre boendekostnader.

10 goda klimatråd för bostaden

1. Sänk inomhustemperaturen

En minskning av inomhustemperaturen med en grad ger cirka 5% energibesparing (ca 60-80 kronor lägre kostnad per månad). Rekommenderad temperatur är i regel 20º C. Ställ in en lägre nattemperatur. När du reser bort räcker det ofta med en temperatur på 15º C grader.

2. Snålduscha med sol

Ett snålspolande sparventil kan halvera vattenanvändningen. Genom ett snålspolande
munstycke strilar 6 liter vatten per minut vid normalt vattenflöde istället för 12 liter med vanlig ventil. Det innebär en besparing om 250 kg koldioxid per år. Byt packning i kranar som läcker, en långsamt läckande kran slösar bort cirka en liter vatten i timman. Står kranen och droppar under ett helt år slösas det bort 9 000 liter vatten. Installera solvärme för varmvatten och
uppvärmning i kombisystem, det kan ersätta en ca fjärdedel av energin. Installation av sol-värme kan minska energianvändning med 20-30%.

3. Tilläggsisolera fönster

En hel del värme från huset försvinner genom fönstren. I ett 70-talshus står fönstren för ca en fjärdedel av värmeförlusterna. Se till att fönstren är ordentligt tätade. Är fönstren i dåligt skick kan du byta till energifönster. Du kan minska värmeförlusterna från de tvåglasfönster du redan har genom att sätta in en s.k. isolerruta eller sätta in en tredje ruta på insidan.

4. Tilläggsisolera vinden

Vindsbjälklagen svarar för cirka 15% av värmeförlusten i ett vanligt enplans småhus. Tilläggsisolering av vindsbjälklag är ofta lönsamt, framför allt om den nuvarande isoleringstjockleken är mindre än 20 cm. Det är lönsamt att tilläggsisolera upp till ca 40-50 cm isoleringstjocklek.

5. Trimma värmesystemet

Installation av styr- och reglerutrustning för uppvärmning av bostaden. Minskning med 10% av utsläpp för uppvärmning, vilket för medelsvensken ger en minskning av CO2-utsläppen med 70 kg per år. Gör årlig översyn av pannan. Vid eller på pannor finns en s.k. shunt som reglerar temperaturen på det vatten som går ut till radiatorerna. System där regleringen görs manuellt ger ojämn inomhustemperatur och tar ej hänsyn till ändringar av utetemperaturen. Oftast är
det lönsamt byta till en modern reglerutrustning.

En modern cirkulationspump kan stängas av sommartid, vilket hindrar att varmt vatten ”läcker” ut till radiatorer i onödan. Motorn bör köras med jämna mellanrum. I äldre pumpar kan packningar torka. Om du har vedpanna, installera en ackumulatortank och eldningen blir effektivare.

6. Stäng av apparater i stand-by läge

Apparater i stand-by läge förbrukar el i onödan, det kan svara för cirka 10% av elförbrukningen i ett hem. Detta gäller TV, dator, dvd, digitalbox och alla apparater med fjärrkontroll. Men också lampor med transformatorer i vägguttag, de drar lika mycket ström som lampan även om den är släckt. Denna tomgångsförbrukning är en onödig kostnad och klimatpåverkan (35 kg CO2/år). Koppla alla elsladdar via ett grenuttag med strömbrytare så stänger du av alla apparaterna med en knapptryckning.

7. Matlagning och förvaring

Vattenkokaren förbrukar en tredjedel av energin jämfört med en spisplatta. När du kokar pasta, potatis, ägg m.m. koka upp vattnet i vattenkokaren, det spar både tid och pengar (ca 15-45 kg CO2 per år). Häll sedan det kokande vattnet i kastrullen och koka som vanligt. Kastrull med lock förbrukar en tredjedel av energin jämfört med kastrull utan lock (37 kg CO2/år). Byt dåliga kastruller till kastruller med slät botten så minskar energiåtgången och koldioxidutsläppen med 25% (ca 16 kg CO2 per år). Undvik att diska och skölja under rinnande vatten.

På en elspis ska du använda kastruller som är lika stora som plattan så minskar du energi-åtgången och koldioxidutsläppen. Har spisplattan 1 cm större diameter än kastrullen ökar
energiförbrukningen och koldioxidutsläppen med 20%. En spis med glaskeramisk häll drar 25% mindre elenergi än en spis med gjutjärnsplattor (vinst 11 kg CO2 per år). En induktionsspis drar hälften så mycket elenergi mot vad en spis med gjutjärnsplattor drar. Utnyttja eftervärme i ugnen och sätt in maten samtidigt som du slår på ugnen. Ersätt ugnen med mikrovågsugnen så mycket som möjligt.

Frosta av frysen minst ett par gånger om året. Sätt termostaten på rätt temperatur: I kylskåpet bör det vara + 5º C, i svaldelen (grönsaksförvaring) + 10º C och i frysen – 18° C. Varje grads sänkning av temperaturen i frysen ökar energiförbrukningen och koldioxidutsläppen med cirka 5%. Sätt inte in varm mat direkt i kyl eller frys, låt den svalna först. Tina fryst mat i kylskåpet.
Äldre kylar och frysar förbrukar mycket el. Byt ut hushållsapparater äldre än 15 år. Tänk på att inköpspriset bara är en del av kostnaden. Välj energisnåla vid utbyte. Dagens hushållsmaskiner som är energimärkta med A drar hälften så mycket energi jämfört med maskiner från 1990. Maskiner märkta A+ och A++ drar ytterligare mindre. Rätt temperatur och dammad baksida begränsar också energiförbrukningen. I annat fall ökar energiförbrukningen och koldioxidutsläppen med 25% (250 kg koldioxid per år).

8. Belysning med lågenergilampor

Lågenergilampor är 5 gånger effektivare än glödlampor och de håller många gånger längre. Du kan spara närmare 30 kg koldioxid för varje lampa under dess livslängd. Idag finns det också lågenergilampor utan kvicksilver. Det blir dessutom över 450 kronor i besparing för varje lampa. Släck lampor i tomma rum. Installera sensor till inne- och utebelysning. Ifall alla svenskar bytte till lågenergilampor skulle det spara motsvarande ett helt kärnkraftverk.

9. Full disk och tvätt med låg temperatur

Full disk- och tvättmaskin och låg temperatur ger lägre energiförbrukning. Med dagens tvättmedel räcker det många gånger med 40° grader. Tvätt i 40° istället för 60° minskar energiåtgången och koldioxidutsläppen med 40%(drygt 100 kg CO2 per år). En del tvättmaskiner är utrustade med en ekonomifunktion som ger lägre energiförbrukning. Torktiden minskar för tvätten om centrifugeringen görs med högt varvtal. Häng på torksträck istället för torktumla.

10. Byt värmesystem

Om du värmer ditt hus med el eller olja – överväg att byta. Installation av värmepump, solvärme, pelletskamin, byte av oljebrännaren till en pelletsbrännare eller anslutning till fjärrvärme lönar sig ofta och kan ge en stor miljövinst.

Solvärme i ett kombisystem kan 20-30% av energin täckas med solens hjälp. Kostnaden för ett kombisystem i villaskala är 4 000-6 000 kr/m2 för ett färdigt system.

Bergvärme för uppvärmning kan spara ca 10 000 kg koldioxid per år. Byt till förnybar el. Köp andelar i vindkraftverk eller välj det näst bästa annan Bra Miljöval-el. Om du byter till förnybar el minskar dina nettoutsläpp av växthusgaser från el med nästan 100%, vilket i snitt sparar 340 kg koldioxid per år.

Golvvärme ger ökad komfort men kan även öka uppvärmningskostnaden. Om golvvärme installeras i golv mot mark eller i källaren bör det vara minst 25 cm
isolering mot mark. Undvik att ha möbler och gardiner framför elementen, det minskar värmespridningen.

 

Renovering, både egna förbättringar och skade-
reparationer påverka vår miljö på ett negativt sätt.

Du kan påverka detta genom att använda
miljövänliga metoder och material.

Självklart är det så att undviker vi brand- och
vattenskador genom ett skadeförebyggande
arbete så har vi vunnit mycket för vår miljö.

Byggvarudeklarationer

Byggvaror kan innehålla ämnen som skadar hälsa och miljö. Det kan
exempelvis finnas bly och kadmium i kakel och klinker med starka färger
och det kan finnas höga halter av formaldehyd i spånskivor. Därför är
det viktigt att det finns byggvarudeklarationer som visar vilka ämnen
materialet innehåller.

Miljöbedömning

Miljöbedömning innebär att varans innehåll analyseras och klassas utifrån
kemiska ämnen, livscykelekonomi och funktion.

 

© Proinova AB 2014 | Design och teknik Publiciteta&Co proinova.se